God kväll! kan väl säga att enda gången jag har tid att skriva i bloggen är när jag gått o h lagt mig och Liam sover. Annars går det verkligen i ett på dagarna!
Imorse vaknade vi som vanligt runt sju-tiden. Upp och duschade (stackars Liam får kolla på den där omusklade, bleka kroppen varenda morgon), frukost till oss båda och lite morgonmys, innan vi tog en promenad i vårvärmen med Evelina och lilla Elsa. Liam fick fortsätta sova ute när vi kom hem medan jag fortsatte med hans present.
När han sen vaknade till liv igen lagade vi mat. Han satt med i köket och rev i lådorna, kastade plastredskap och trummade. Käkade bägge två och åkte sen till stan. Skulle till öppna förskolan, och hann innan det med en ombesiktning av bilen. Hade ju hunnit bli körförbud på den, men idag gick den igenom så fint. Sångstunden på ÖF var verkligen uppskattad, av både mammor och barn. Dom blir riktiga vildingar (barnen alltså). Stjäl varandras leksaker, vrålar och härjar. En av bebisarna kryper runt helt själv och tar de andras mat. Vi skrattade så tårarna nästan rann. Hade en trött bebis med hemåt efter det.
Blev en eftermiddagspromenad ut till Bente så Liam fick sova lite. Ute hos dem bjöds det på tårta eftersom Maddox idag är ett halvår! Mysigt, och även pappa och Calle kom och avnjöt tårtan. Nu på kvällen har Linus varit här en sväng och ätit. Vi försöker ses ibland och bara vara, inte diskutera allt, utan se framåt istället och vara vänner. Jag försöker vara positiv varje dag, och mår så mycket bättre utav det. Vissa dagar bryter jag ihop totalt, men det är inte så konstigt. Man får vara ledsen i en separation. Jag är helt öppen med allt för min familj och vissa vänner, allt för att slippa bära på allting själv. Tror det är viktigt, för att själv inte drunkna i sin sorg.
Nu är det dags att sova. Hoppas på en bra onsdag! Dagen är helt planlös, så vi tar den som den kommer och är öppna för alla förslag :)
Välkommen VÅR!
Ja, jag håller kvar vid gårdagens känslor, tänker inte deppa. Men däremot när vi vaknade lite för tidigt imorse, efter en ganska dålig natt, ja då kändes livet inte lika roligt. Det räcker dock med ett leende och ett 'gaaavaa' från min lintott så är dagen helt klart värd att vakna upp till.
Det blev frukost för oss båda innan vi lekte och dansade och sjöng innan vi tog morgonpromenaden. Mötte så passande våra nya grannar, Evelina och Elsa, 2,5 månader, ute. Så vi tog promenaden tillsammans och bestämde att vi skulle fortsätta ses. Vad kul det är att bara gå och prata med en ny människa, berätta och fråga massa saker, och inse att man har massor gemensamt.
Väl hemma sov Liam ett par timmar och jag började pyssla. Håller på med en
Halvårspresent till honom. Har aldrig haft tid att pyssla sen Liam föddes, så det känns så bra när man hittar lite tid! När han väl vaknade blev det mat. Vädret var ju helt fantastiskt, så vi klädde oss och tog oss en promenad till affären med bärselen. Mina axlar fick sig ett rejält träningspass med min tiokilos klump på magen :) vi köpte i alla fall lite fika till oss båda och gick hem för en fika på framsidan. Liam gick sitta i sin vagn och äta mango-persiko-ananas-puré med pärondricka och jag fick kaffe och kaka. Sen kom även syster med Maddox på fika.
Påskfjädrarna sattes upp i trädet och gav ännu mer vårkänslor. Leija sprang och hoppade efter flugor och Liam satt i sin vagn och kollade på fjädrarna i alla skrikiga färger. Gick in efter ännu en promenad och fixade lite. Sen kom pappa med ivory så tog vi oss en långpromenad i skogen så Liam fick sova en stund.
Han har idag kommit på att man kan krypa. Han vet hur han ska
Göra, men det är som att alla kroppsdelar inte hänger med på hans tänk riktigt på samma gång. Så mycket vilja i den killen. Men stöttar man bara bakom fötterna så ålar/kryper han framåt.
Nu måste vi sova. Håller tummarna för en lika fin dag imorgon! Blir ombesiktning av bilen, sångstund på öppna förskolan och efter det promenad med de andra mammorna i gruppen.
Godnatt, kram!
Det blev frukost för oss båda innan vi lekte och dansade och sjöng innan vi tog morgonpromenaden. Mötte så passande våra nya grannar, Evelina och Elsa, 2,5 månader, ute. Så vi tog promenaden tillsammans och bestämde att vi skulle fortsätta ses. Vad kul det är att bara gå och prata med en ny människa, berätta och fråga massa saker, och inse att man har massor gemensamt.
Väl hemma sov Liam ett par timmar och jag började pyssla. Håller på med en
Halvårspresent till honom. Har aldrig haft tid att pyssla sen Liam föddes, så det känns så bra när man hittar lite tid! När han väl vaknade blev det mat. Vädret var ju helt fantastiskt, så vi klädde oss och tog oss en promenad till affären med bärselen. Mina axlar fick sig ett rejält träningspass med min tiokilos klump på magen :) vi köpte i alla fall lite fika till oss båda och gick hem för en fika på framsidan. Liam gick sitta i sin vagn och äta mango-persiko-ananas-puré med pärondricka och jag fick kaffe och kaka. Sen kom även syster med Maddox på fika.
Påskfjädrarna sattes upp i trädet och gav ännu mer vårkänslor. Leija sprang och hoppade efter flugor och Liam satt i sin vagn och kollade på fjädrarna i alla skrikiga färger. Gick in efter ännu en promenad och fixade lite. Sen kom pappa med ivory så tog vi oss en långpromenad i skogen så Liam fick sova en stund.
Han har idag kommit på att man kan krypa. Han vet hur han ska
Göra, men det är som att alla kroppsdelar inte hänger med på hans tänk riktigt på samma gång. Så mycket vilja i den killen. Men stöttar man bara bakom fötterna så ålar/kryper han framåt.
Nu måste vi sova. Håller tummarna för en lika fin dag imorgon! Blir ombesiktning av bilen, sångstund på öppna förskolan och efter det promenad med de andra mammorna i gruppen.
Godnatt, kram!
Tro, hopp och... Kärlek?
Idag har jag känt hopp. Man ska inte känna det i alla lägen. Kanske inte heller i detta läget. Men just nu mår jag bra av det. Jag blir pigg och glad när jag känner en ynka, gnutta hopp. Och om det nu är så att jag inte får det jag vill, då kommer jag likt förbannad bryta ihop, varesig jag varit hoppfull eller inte.
Tänk er att ni vill ha besök av en viss person. Personen säger "jag kanske kommer" och du tänker direkt att "han kommer aldig". Men ändå kan du inte sluta hoppas. Kanske knackar det på dörren snart. Kanske kommer han ändå. Sen knackar det och du blir överlycklig. Eller så knackar det inte. Men då har du i alla fall varit glad på vägen.
Min unge sussar gott i sin säng, så nu ska jag göra detsamma. Som vanligt kurrar magen när jag lägger mig, men jag har faktiskt ätit mat idag en gång. Fast det var länge sen. Min mamma börjar nog tycka jag tappat lite för många kilon nu, eftersom hon kommer med matlådor nästan dagligen till mig. Hon vet att jag älskar hennes mat. Och jag gör allt jag kan för att i alla fall få tummen ur och värma maten och picka i mig en och annan gaffel. Jag älskar henne <3
Godnatt allihop. Imorgon vaknar vi upp till den dagen som sägs bli årets hittills
Varmaste dag. Känns underbart!!
Tänk er att ni vill ha besök av en viss person. Personen säger "jag kanske kommer" och du tänker direkt att "han kommer aldig". Men ändå kan du inte sluta hoppas. Kanske knackar det på dörren snart. Kanske kommer han ändå. Sen knackar det och du blir överlycklig. Eller så knackar det inte. Men då har du i alla fall varit glad på vägen.
Min unge sussar gott i sin säng, så nu ska jag göra detsamma. Som vanligt kurrar magen när jag lägger mig, men jag har faktiskt ätit mat idag en gång. Fast det var länge sen. Min mamma börjar nog tycka jag tappat lite för många kilon nu, eftersom hon kommer med matlådor nästan dagligen till mig. Hon vet att jag älskar hennes mat. Och jag gör allt jag kan för att i alla fall få tummen ur och värma maten och picka i mig en och annan gaffel. Jag älskar henne <3
Godnatt allihop. Imorgon vaknar vi upp till den dagen som sägs bli årets hittills
Varmaste dag. Känns underbart!!
Kvällstankar
Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva. Så fort jag skriver något "fel", så ska det snackas om det och spridas vidare. "Varför skriver du så på Facebook"? "Varför snackar du skit och skriver illa om mig?" "Hur kan du verka så glad?" Hur jag än skriver så blir det fel. Jag har tydligen ingen rätt att få vara ledsen. Eller glad. Och ber jag om hjälp - då är det fel. Ber jag inte om hjälp - då är jag en otacksam jävel.
Jag vaknar varje morgon intill en liten kille som jag satt till världen. Jag valde att bli mamma. Eller nej, jag valde inte, jag önskade. Och jag hade tur. Sån otrolig tur! Jag välsignades med ett helt underbart barn! Han ligger intill mig varje natt. Han är beroende av mig, och jag av honom. Jag skulle aldrig i hela mitt liv välja bort det lilla livet. Jag skulle aldrig låta något komma emellan honom och mig. Jag vill inte missa det minsta framsteg han gör i sin utveckling. Bara på några timmar längtar jag halvt ihjäl mig efter honom. Och det är dessa känslor jag bär med mig varje dag, som gör att jag klarar ett liv på egen hand med honom. Tillsammans är vi starka.
I början var det svårt att vara ensam. Nu har vi det bra. Bättre än någonsin kanske. Energin som gick till gräl finns nu att lägga på glädje. Och hopp. Det är bra, och det kommer bli bättre. Det är bara besvikelsen som vilar över mig. Djup besvikelse som fortfarande plockar energi. Därför ska jag nu krypa ner hos min ängel. Min älskade, som jag i alla fall aldrig kommer välja bort. Som jag lägger all min vakna tid hos. Den jag älskar - mest av allt. <3
Jag vaknar varje morgon intill en liten kille som jag satt till världen. Jag valde att bli mamma. Eller nej, jag valde inte, jag önskade. Och jag hade tur. Sån otrolig tur! Jag välsignades med ett helt underbart barn! Han ligger intill mig varje natt. Han är beroende av mig, och jag av honom. Jag skulle aldrig i hela mitt liv välja bort det lilla livet. Jag skulle aldrig låta något komma emellan honom och mig. Jag vill inte missa det minsta framsteg han gör i sin utveckling. Bara på några timmar längtar jag halvt ihjäl mig efter honom. Och det är dessa känslor jag bär med mig varje dag, som gör att jag klarar ett liv på egen hand med honom. Tillsammans är vi starka.
I början var det svårt att vara ensam. Nu har vi det bra. Bättre än någonsin kanske. Energin som gick till gräl finns nu att lägga på glädje. Och hopp. Det är bra, och det kommer bli bättre. Det är bara besvikelsen som vilar över mig. Djup besvikelse som fortfarande plockar energi. Därför ska jag nu krypa ner hos min ängel. Min älskade, som jag i alla fall aldrig kommer välja bort. Som jag lägger all min vakna tid hos. Den jag älskar - mest av allt. <3
Medans dagarna, veckorna och till och med månader går, kommer jag och min fina Liam ett steg närmare varandra. Han utvecklas så snabbt, jag hänger inte riktigt med. Och i denna eviga lycka, bränner tårarna bakom ögonlocken. Tyngden av ett misslyckande trycker över bröstet. Det är inte längre han och jag, mamma och pappa. Tiden är förbi. Kanske skulle detta skett för länge sen, men då låg en liten ängel i magen och väntade på att få komma ut i världen. Ett försök till att laga det stora hål som blivit, med tråd som bara gick av, gång på gång. Det är inte längre vi. Nu är det Du och jag, min son. Och tillsammans är vi oslagbara!
Jul och tillväxt
Tiden bara springer iväg, och vi med den. Liam blir redan 3 månader på tisdag och det händer massor varje vecka. Han har till exempel börjat stödja med armbågarna när han ligger på mage. Nästa steg blir att sätta i händerna och göra små armhävningar. Han har börjat greppa olika saker. Mer och mer personlighet börjar komma fram, så underbart att se. Han ler och skrattar så gott. Kanske inte direkt ljudligt, han skrattar och ler istället med hela ansiktet.
Babymassagen är slut, så nu kommer inte vi mammor träffas så längre. Vi har därför bestämt att ses hos varandra allesammans nu för att behålla kontakten. Är verkligen så roligt att träffa dom. Att se alla små bebisar utvecklas och växa tillsammans. Tänk att vi alla satt, stora och otympliga, på föräldraträffarna och bara väntade på att få kläcka - och nu ligger våra barn i en ring på golvet, rullar runt och tittar på varandra. Härligt!!
På tisdag ska Liam få 3-månadersvaccinet. Då blir det även vägning och mätning. Sist (för 3 veckor sen) vägde han ju 6200-nånting och var 65 lång, så han är en lång och ståtlig grabb. Tänk att han ska få fira sin första jul om några dagar. Nu kommer julen få en helt ny betydelse.
Annars mår vi bra, lilla familjen. Linus jobbar och jag är hemma. Det är lite svårt att få rutiner, eftersom nätterna är lite småjobbiga. Det är ofta matningar och sen har Liam ibland svårt att somna om. Så tidiga morgnar blir det. Men sen är det galet skönt att få gå och lägga sig under täcket för sig själv när Linus kommer hem från jobbet och tar Liam, och bara sova tills man vaknar på kvällen när det är massa bra på TV. Linus har varit föräldraledig varje fredag nu sedan ett par veckor tillbaka, och fram till nyår, så vi har haft några extra dagar tillsammans.
Ikväll ska jag iväg på julfest på jobbet, ska bli jättekul att träffa alla igen. Liam får dock stanna hemma hos pappa och mysa.
Testade förresten att ta till lite ersättning igårkväll innan vi la oss, för att Liam skulle bli riktigt mätt och kanske sova ett par extra timmar innan det är dags för mat igen (ett tips från BVC). Detta tyckte han smakade pest verkade det som, hela ansiktet grimaserade och han ville inte svälja den. Men det var ju värt ett försök i alla fall :)
Ska kila iväg och kolla till min lilla gris, han sussar så gott i vagnen efter en lång skogspromenad i Källby. Hoppas ni alla mår bra!
Babymassagen är slut, så nu kommer inte vi mammor träffas så längre. Vi har därför bestämt att ses hos varandra allesammans nu för att behålla kontakten. Är verkligen så roligt att träffa dom. Att se alla små bebisar utvecklas och växa tillsammans. Tänk att vi alla satt, stora och otympliga, på föräldraträffarna och bara väntade på att få kläcka - och nu ligger våra barn i en ring på golvet, rullar runt och tittar på varandra. Härligt!!
På tisdag ska Liam få 3-månadersvaccinet. Då blir det även vägning och mätning. Sist (för 3 veckor sen) vägde han ju 6200-nånting och var 65 lång, så han är en lång och ståtlig grabb. Tänk att han ska få fira sin första jul om några dagar. Nu kommer julen få en helt ny betydelse.
Annars mår vi bra, lilla familjen. Linus jobbar och jag är hemma. Det är lite svårt att få rutiner, eftersom nätterna är lite småjobbiga. Det är ofta matningar och sen har Liam ibland svårt att somna om. Så tidiga morgnar blir det. Men sen är det galet skönt att få gå och lägga sig under täcket för sig själv när Linus kommer hem från jobbet och tar Liam, och bara sova tills man vaknar på kvällen när det är massa bra på TV. Linus har varit föräldraledig varje fredag nu sedan ett par veckor tillbaka, och fram till nyår, så vi har haft några extra dagar tillsammans.
Ikväll ska jag iväg på julfest på jobbet, ska bli jättekul att träffa alla igen. Liam får dock stanna hemma hos pappa och mysa.
Testade förresten att ta till lite ersättning igårkväll innan vi la oss, för att Liam skulle bli riktigt mätt och kanske sova ett par extra timmar innan det är dags för mat igen (ett tips från BVC). Detta tyckte han smakade pest verkade det som, hela ansiktet grimaserade och han ville inte svälja den. Men det var ju värt ett försök i alla fall :)
Ska kila iväg och kolla till min lilla gris, han sussar så gott i vagnen efter en lång skogspromenad i Källby. Hoppas ni alla mår bra!
Åh, jag har så mycket fina bilder som jag behöver framkalla! Vi tänkte samla ihop alla bilder som tagits sen vi blev tillsammans; Puerto Rico-resan, renoveringen av lägenheten, New York-resan, huset, gravitideten, Liam - allt! Lär ju ta sin tid att sätta in allt sånt i album :) Men det får bli efter dopet. Just nu håller jag på med inbjudningskort till Liams dop som blir i början av januari. Det är lite arbete när man vill göra egna, men det är ju så mycket roligare!
Nu ska jag fixa lite lunch innan älsklingen vaknar. (Går man upp tidigt är det helt okej att äta lunch klockan elva ;P )
Ha det gott!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)