Hemma igen

Nu är vi hemma, alla tre. Eller ja, två och en halv. Eller en fjärdedel. Vi har varit iväg på kryssning som min älskade andra hälft ordnat till mig. Syster och hennes sambo åkte också med, så i fredags eftermiddag åkte vi iväg till Göteborg. Färjan avgick 19:30 och då blev det först handboll på storbilds-tv, och killarna tog såklart ett par öl. Sen gav vi oss på buffén som ta mig fan bestod av precis ALLT.

Syrrans kille sa till tjejen i kassan: Nu ska du få en fråga du kanske inte får så ofta. Om det är så att man är på kryssning med två gravida tjejer som mår illa efter ungefär en köttbulle och inte kan äta så mycket, måste de ändå betala för vuxen (300 spänn), eller kan ni kanske ordna något bra för dem?? 

Vi fick betala för barn hela resan, båda frukostarna och två bufféer. Dock var maten så himla god, så vi åt nog som vuxna ändå, trots mycket illamående. Det fanns precis allt man kunde tänka sig; Frukter, grönsaker, fyra sorters lax, olika sorters kyckling, kokt potatis, klyftpotatis, lasagne, stekt potatis, jansson, potatisgratäng, ägg, sill, krabbklor, färska räkor, nybakt bröd, kött, kryddiga korvar, köttbullar, och mycket mer. När vi sen kom till desserten... Mjukglass - som du fick fixa själv genom att köra den där mjukglassmaskinen - med 6 olika sorters topping och strössel, en hel stor form med hallonmousse, passionscheeskake samt två andra tårtor. Förstå att vi åt. Dessutom kunde de som fick dricka, hämta hur mycket öl och vin de ville, bara att trycka på knappen och hålla glaset under :) 

Lördagen spenderades i Tyskland på ett jättestort köpcenter där det blev shopping, fika, mer shopping och mat. Trötta och gnälliga (jag kan verkligen inte styra över mina hormoner, och det skäms jag över, så förlåt förlåt för mitt sura tillstånd) åkte vi sen tillbaka till färjan där jag la mig och vilade på sängen.

Kollade på en film. "Pojkarna i mitt liv", om ni sett den?? Jag skulle nog inte tittat på den. Slutade med att jag satt ensam i hytten och grät. SE DEN, men inte i en början av en graviditet. 

 

Tack, tack, tack, ÄLSKADE, UNDERBARA sambo. För att du är den du är. För att du tog med mig på kryssning, och för att du älskar mig. Du är så himla bra, och du kommer att bli världens finaste och bästa pappa. <3

Som han sa igårkväll: Du... Antingen är du förstoppad... Eller så är det för att du har ätit ganska mycket... Eller så börjar det verkligen synas att vi har en liten där inne.. För du har fått rejäl mage.

Och visst. Det är nog lite utav varje. Magen håller ju inte direkt igång som den kanske borde :) Och jag hade ätit. Men vi är också i v.11 nu, så det börjar synas. Magen är inte längre platt (nu ska inte jag verka självgod så, men den var ju inte rund förut direkt), jag växer ju :)

Ha en fin kväll.

Snyyyyggt

Jag har tänkt göra en sleeve på armen. Letar lite inspiration nu, men fasiken så svårt det är.


Denna var inte särskilt snygg, men handavtrycket gillar jag. Så på min sleeve ska vårat barns hand finnas med.


Kan inte låta bli att älska färgerna, men svart/grått är ju galet snyggt också.





Sovmorgon

Jag har nog aldrig uppskattat sovmorgnar så som jag gör nu för tiden. Idag behövde jag inte gå upp förrän halv nio. Ganska skönt när sambon åker till jobbet strax efter halv 6 på morgonen och man har flera timmar kvar att sova.

Ska iväg till jobbet om en stund, sen i eftermiddag blir det utbildning igen. Sen tillbaka till jobbet igen, och slutar runt 20-tiden ikväll. Blir en lång dag, men sen är jag ledig fredag och lördag och halva söndagen. Då blir det surpriiise :D Min fina sambo har ordnat en grej, så nu har vi något att se fram emot.

Ha en fin dag.



Huuunger och gött solsken

Hur underbart är det inte med det här solskenet??
Har precis varit ute drygt en halvtimme och gått på min rast. Hade först solen i ryggen och öronen höll på att frysa sönder. Luva och vantar på alltså. Vände sen tillbaka och fick då solen i ansiktet och gud så gött det var. Kunde nästan knäppa upp jackan, så skönt var det. Men ögonen är ju inte direkt vana vid det här ljuset, var ju som en gammel kolgrävare som kommit upp ur gruvan efter femton år, tårarna bara rann och fick gå och kisa.

I alla fall, tillbaka på jobbet, och jag har övertalat min arbetskamrat här att rulla köttbullar och steka lök - har varit galet sugen på det i flera veckor. Så om en halvtimme serveras det här, och jag ska ÄTA, trotsa illamåendet. Sen har vi möte, och till det har jag beställt räksmörgåsar. Lite lyx ska det allt vara.

Igår efter jobbet åkte jag och sambo för att storhandla. Och vi handlade så mycket att det inte fick plats i frysen. Så nu är hela skafferiet fullt med bröd. (vill gärna köpa på mig sånt så det finns att ta upp ur frysen, men jag kan inte lära mig att vi bara har halvkyl/halvfrys. Sen slängde vi ihop en varm smörgåstårta som vi bjöd på när svärföräldrarna och pappa kom till oss. Mysigt, en vanlig tisdagkväll.

Monday Morning

Uuuh, jag åt för mycket frukost, och för fort. Det fick bli en grov smörgås med leverpastej och gurka, en skål med mannagrynsgröt, en apelsin och the. Nu blir det soffläge en stund känner jag.

Igår blev det en kort sväng på ikea. Blev ett par nya lampor, handdukar, doftljus, glödlampor och batterier. Köpte även lite leksaker från barnavdelningen till katten. Så nu springer hon runt med en råtta i hennes egen storlek i munnen samt en skallra som låter hur mysigt som helst.

När vi kom hem på eftermiddagen åkte sambon och bowlade med sin pappa medan jag själv träffade lite kompisar som jag inte sett på länge. <3

Idag blir det jobb till tio ikväll. Ha en fin dag!!

Tidig morgon

God Morgon!!
Helt otroligt att jag redan är vaken, och dessutom uppe och ätit frukost. Har varit en jobbig natt med dålig sömn. Vaknade redan vid 06-tiden och har sen dess bara legat och vridit och vänt fram och tillbaka.

Idag ska vi försöka hitta på något, tror att IKEA är ett förslag. Är helt luspank, men får nog kika in på internetbanken och föra över lite. Kan ju inte åka till IKEA med tom plånbok. Ska i allafall ha lite lampor och annat skoj. Är ju på tok för tidigt att gå på barnavdelningen, men den går nog inte att undvika nu faktiskt...

Igår hämtade jag mammas och pappas hund. Dom var iväg på spa, så jag tog med henne till stan och gick en låångpromenad med en vän. Hade så mycket att prata om, inte setts på länge. Vad tråkig man är egentligen. Här har man en barndomsvän, som jag lärde känna när vi började 5-årsgruppen, som bara bor ett par hundra meter bort, men aldrig ses man ändå. Får bli ändring på detta. Hon är ju sytant, kan sånt där med symaskin och grejer som en annan aldrig haft tålamod att lära sig, så jag har bett henne sy en kjol till mig. Vill ha en kjol som är hög i midjan, och med veckade sömmar, så jag kan växa i den. Får se om hon förstår hur jag menar :)

Den 10:e februari ska vi till barnmorskan för inskrivning. Prover ska tas, jag ska blodgrupperas bland annat och se över så man är frisk. Är grymt nyfiken på om mitt höga blodtryck gått ner, i och med svimningen härom dagen. Behöver också gå igenom min medicinering och få ordning på det.

Det är ju nämligen såhär att jag i fjol började medicineras med antidepressiva just mot en lång och djup depression. När jag blev gravid fortsatte jag med medicinerna, eftersom forskningen kring fostrets påverkan är så oklar. Alla säger olika. Min barnmorska sa att det inte är någon fara förrän förlossningsmånaden, medan min läkare sa att jag skulle "avvänjas" med en gång och börja trappa ned. Barnmorskan tog kontakt med chefsläkaren över Mödravården som varken kunde säga bu eller bä. Om jag verkligen, verkligen var tvungen att fortsätta med medicinen skulle jag göra det. Annars skulle jag försöka trappa ut dem. Dum som jag var (eller??) så trappade jag ner, och efter två veckor slutade jag helt. Detta har nu resulterat i att jag nu är tillbaka i det, ELLER, har jag kommit in i en lite sämre period i graviditeten, med jobbiga humörsvängningar, ångest och oro?? Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det, vad orsaken är. Börja eller inte börja igen, det är frågan just nu. Som min barnmorska sa: Hellre en mamma, som medicineras, men mår bra och är en bra mamma, än en mamma som inte medicineras, mår dåligt och inte kan ta hand om varken sig själv eller sitt barn.

Jag har börjat få en sjuk längtan. Innan man fick plusset, längtade man bara efter att bli gravid och allt vad det innebar. Nu längtar jag tills det är över, trots att jag ändå mår så fysiskt bra. Jag längtar tills hösten, när vi går med barnvagnen bland färgade löv och den friska luften. Jag längtar till julafton, klä upp den lilla/lille och träffa all släkt. Första julen som mamma och pappa, som riktig familj. Ååh, jag längtar <3

Nu är jag sådär grinig och lipig. Gråter för ta mig fan allt :) Lyssnar på Hallelujah med Jeff Buckley och gråter av lycka. Igår försökte jag titta på ett avsnitt av Det Okända, men det gick ju inte, grät ju för minsta lilla, såfort mediumet sa "på den andra sidan". Buuhuuhhhuu. (Tur man var ensam hemma...)

Nej, nu ska jag inte uppehålla er längre. Njut av söndagen. Jag ska gå och ge min sambo en kram och visa att han är det bästa som hänt mig. (Nu lipar jag igen).

Hej med er :)

Mammakläder

Alla gnäller på att det inte finns några snygga gravidkläder. Jag har tittat runt lite. Och håller med!! Dock kan vi faktiskt vara glada att modet faktiskt är lite gravidaktigt - leggings och en slapp tröja/stor tunika - det är snyggt, och finns i mängder redan i min garderob.

Här kommer i alla fall lite tips på lite snygga plagg jag har hittat:






PIECES SHCOOL COSY SCARF - NOUGAT

MAMALICIOUS CITY FLOWER TOP - BIG PRINT

Nu orkar jag inte leta mer kläder. Känns som det inte finns så mycket... Är mest tantiga mammakläder, konstigt nog. Eftersom tanter inte kan få barn. Hm..

Ha en fin kväll.