BF+5

Hej på er!
Fortfarande inget internet och inte heller någon liten utanför magen.

I lördags var det beräknad förlossning för oss i lilla familjen Medin/Pegrell. Självklart hade vi hoppats på att den lill* skulle tittat ut då, men han eller hon valde att stanna inne i varma, goa magen.

Dagarna rullar på här hemma, Linus jobbar och jag försöker fördriva tiden. Sover sålänge jag kan varje dag och äter lång lyxfrukost (med andra ord färskt bröd, gröt, frukt och sånt jag är sugen på :) När Linus väl kommer hem försöker vi hitta på småsaker eller åka ut en sväng. Nätterna i sig är väl inte direkt underbara, med krypande ben och onda sammandragningar, men jag somnar i alla fall, och sover som en ängel när Linus åkt till jobbet. (Då slipper jag snarkningar och hans jäkla ben som alltid hamnar i min sänghalva!!) :)

I alla fall. Jag har som sagt gått över ett par dagar nu, men jag ksn verkligen inte gnälla. jag har inte särskilt ont, mer än när det trycker nedåt eller ilar ner i ljumskarna. Magen är inte i vägen mer än nattetid och jag mår bra. Är inte överdrivet trött heller, utan orkar göra det jag vill. Håller mig dock helst hemma, eftersom jag är livrädd att vattnet ska gå bland massa människor :P

I måndags var jag hos barnmorskan på rutinkontroll. Allt var bra.

Urin: U.A
Blodtryck: 120/70
Sf-mått: 36 cm
Hjärtljud: 140-150 slag/min
Vikt: Får inte väga mig på MVC, men vägde mig hemma och har ökat snart 10 kg sen start.

I tisdags kväll hade vi mer eller mindre panik. Hade Hanna och Koffe här, vi var på Wokhouse och åt thaimat. Hyrde sen en apäcklig film som vi kollade på här hemma. Då slog det mig att jag hade knappt känt av bebis på hela dagen. Någon sammandragning hade jag heller inte haft. satt och buffade på magen, men fick inget svar. Googlade runt lite, men försökte tänka bort det. Vi gick och la oss, då det alltid är full rulle i magen. Inget hände. Jag valde att ringa förlossningen och rådfråga lite. Fick prata med en underbar barnmorska som tyckte att vi skulle komma in. Runt 23:30 på kvällen var vi på plats och fick hjälp direkt. Blodtryck, puls och temp togs och allt var bra. Barnmorskan vi pratade med i telefon satte CTG. För er som inte vet vad tusan det är, så är det två dosor som sätts på magen som mäter bebisens hjärtslag, mina sammandragningar och skriver ut EKG. Vi fick ligga i lugn och ro med apparaten på tills den sa till att mätningen var färdig. Medan den slog på fick jag trycka på en knapp varje gång jag kände minsta rörelse. Blev ett par stycken, men en väldig skillnad från "det normala", eller rättare sagt vårt normala.

Hjärtslagen låg mellan 95 och 160 beroende på om den rörde sig eller inte. När detta äntligen var klart fick en läkare kolla på det. Vi låg, (Linus satt och sov i en stol), i sjukhussängen och väntade. Väntade, väntade, väntade. Salarna är enormt dåligt isolerade - och jag lovar att det är psykisk ren jävla terror att ligga höggravid på en förlossning och höra födande kvinnors skärande skrik eka mellan väggarna. Det gjorde ont i hela mig att höra, och veta att nästa gång vi är här är det mina skrik som hörs.

Tittade på Linus med tårar i ögonen och försökte vara positiv: "Alla skriker inte sådär. Endel överdriver lite. Och vissa liksom tar i så dom skriker, det behöver inte bara vara smärtan". Haha, men man är ju inte helt dum. Tänker på det varje dag sen dess, men ändå kan jag inte påstå att jag är rädd. Nej, det blir när det blir, och det blir som det blir. Det enda vi kan göra är att göramdet bästa utav det. :)

Doktorn valde i alla fall att göra ett ultraljud. Han mätte mängden fostervatten och kollade hur allt såg ut. Han buffade en del på magen och tillslut fick vi se en rejäl spark på skärmen. Allting såg alltså bra ut och ctg:t visade inget konstigt. Alltså bara en lite trött bebis, så vi fick åka hem och sova allihop tillslut. Var nog hemma runt 02:15, helt slut. Dagen efter var allt som vanligt och nu sparkar det och sträcker i magen som bara den.

Kan förresten tillägga att kvinnornas skrik upphörde, och barnskrik tog över tystnaden...


Nu ska vi åka in till Skara och handla lite kvällsmys. Vi hörs!