Den ena bloggen hör till en tjej som tillsammans med sin kille länge försökt få barn. Efter flera ÄP och IVF-behandligar blev dom äntligen gravida. Dock visar sig barnet ha vattenskalle - liten hjärna och vätska i huvudet - vid RUL:et (alltså runt V.18), och ett konstaterande att barnet inte kommer klara ett liv utanför livmodern tvingar dem till att avbryta graviditeten. V.19+4 var hon tvungen att bli igångsatt och får genomgå en förlossning av ett barn de aldrig fick med sig hem. Kika in på hennes blogg, där finns även en bild av deras lilla nyfödda bebis om man vill se. Att de kan vara så vackra, så tidigt. Men som sagt - mycket läsvärd blogg. Man förstår hur orättvis världen är och att man verkligen ska vara glad för det man har...
Läste även en annan blogg som heter vi vill också ha barn som handlar om en kvinna på 36 år och hennes man som efter 3 år med olika försök att skaffa barn tillslut blir gravida med hjälp av IVF-behandling. Dom fick tillslut ett litet embryo som ville stanna kvar i magen och utvecklades som den skulle. Plötsligt, i vecka 35 kände hon inte längre några sparkar, och vid ett UL sa läkaren att hjärtat inte längre slog på deras bebis. Även hon fick sättas igång och förlösa en bebis som inte var vid liv. Gripande berättelse som jag kanske egentligen inge borde läsa, men gör ändå.
Jag har lärt mig att inte ta detta förgivet. Bara för att man passerar V.12 betyder det inte att man kommer att bli föräldrar om 6 månader. Vad som helst kan hända där inne, när som helst, och klarar sig bebisen där inne i magen tills det är dags att komma ut bör man vara lyckligast i världen över bara det. Skulle man vetat att det var något fel inne i magen när hon gått så långt, kunde ju den lille överlevt om man skulle satt igång det hela. Fan så orättvist alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar